Att tänka på vid val av arbetshandskar
- En handske skall vara väl anpassad för ändamålet.
- Passform och storlek är mycket viktigt.
- Materialet är avgörande för komforten.
- Reflexer kan öka användningen av handsken även i mörkerarbete.
- Hur lång livslängd har en handske? T ex så bör en kemikaliehandske sällan användas mer än en dag.
- Ibland är utseendet också en viktig faktor där färg ska stämma med företaget profilfärger.
Några risker och vad du bör tänka på:
Klämskada – Vid en lindrig klämskada kan blodkärl brista. Muskler, senor, blodkärl och nerver krossas. Vid allvarlig skada kan hand och fingrar slitas loss. En klämskada gör ofta rejält ont och det kan bli omöjligt att använda handen. Ibland ger skadan också känselrubbningar och domningar i handen. Om skelettdelar krossats medför det vanligen nedsatt handfunktion.
Vårt råd är: arbeta med handskar som passar handen. (Här är storleken viktig). Prova handskar av olika modeller och material. Kontrollera att handskarnas fingrar inte är längre än dina egna fingrar. Dra också åt kardborrefästet som gör att handsken inte glider utåt på handen när du jobbar.
Det finns givetvis orsak att även använda
handskar när man utför smutsiga arbeten.
Allergier – Huden är betydelsefull och skyddar oss effektivt. Huden blir ständigt utsatt för olika ämnen – vissa av dem, t ex krom, kan ge upphov till kontaktallergi. Vid allergi blir huden ofta röd, torr och svullen.
Kromallergi är vanlig hos personer som arbetar inom bil- och svetsindustrin. Om man använder kromgarvade skinnhandskar, och är allergisk mot krom, finns risk för kroniska handeksem. Kromallergi drabbar främst män. Handeksem kan bli mycket långvarigt om inte orsakerna utvärderas.
Vårt råd är: Om man får eksem på händerna ska man genast byta till kromfria handskar. Huden är extra känslig i fyra till fem månader efter det att eksemet är läkt.
Skärskada – är lätta att få när man hanterar detaljer eller verktyg med skarpa kanter. Inte sällan är detaljerna också hala. Oskyddade eggar på skärande maskin- och handverktyg utgör också stor risk. Mjukdelarna i handen är känsliga för såväl ytliga som djupa snitt. Muskler, senor, nerver, artärer och vener ligger ytligt såväl på handens ovansida som på greppsidan och mellan fingrarna. Skärskador kan ge smärta, blödning och infektion.
Vårt råd är: Använd handskar med väl fungerande skärskydd, exempelvis materialet kevlar.
Vibrationsskada – kan man få av olika typer av vibrerande maskiner och verktyg. Skadorna uppstår successivt och kan bli obotliga. Skadliga vibrationer ger upphov till nervskador i hand och arm och kan också ge sammandragningar i handens blodkärl. Stickningar och domningar i händerna är typiska symptom, liksom känselnedsättning och nedsatt kraft i handen. De som arbetar med starkt vibrerande verktyg har dessutom ofta problem med nack- och axelsmärta som strålar ned i armen och handen. Smärta i skuldror och armbåge är också vanligt.
Vårt råd är: Välj dina handskar med omsorg. Använd alltid vibrationsskyddande handskar som är godkända enligt standarden EN ISO 10819: 1996.
Köldskada – kan man få när luftens temperatur är lägre än +10o C. Risken ökar med luftens hastighet och fuktighet. Direkt handkontakt med kalla ytor kyler handen avsevärt. Främst utsätts personer som arbetar i kyla utomhus, men även inomhus i exempelvis livsmedelsindustrin. En lindrig eller måttlig nedkylning försvagar funktionerna i händerna. Vid en kraftig nedkylning kan funktionsförmågan försvinna helt. Vävnadsskador uppstår när iskristaller spränger blodkärl i fingrarna.
Vårt råd är: Använd fodrade handskar.